SYSAV ARBETAR MED ETT MÅNGFACETTERAT PEDAGOGISKT HÅLLBARHETSARBETE RIKTAT MOT BARN OCH UNGDOMAR.
Sysav ägs av 14 kommuner och arbetar med att ta emot, återvinna och behandla avfall från hushåll och industrier i södra Skåne. Förutom avfallshantering och återvinning jobbar bolaget även med ett mångfacetterat pedagogiskt hållbarhetsarbete riktat mot barn och ungdomar. Vi passade därför på att ställa några frågor till Marie Hilldén.
Text: Mattias Lindblad
Marie Hilldén
Projektsamordnare på Sysav
Hej Marie. Man kan inte annat än bli överväldigad av bredden på er verksamhet. Från återvinningscentraler, fjärrvärmeleverans och marksaneringar till skräddarsydda återvinningslösningar för företag och försäljning av återvunnet byggmaterial. Ni tillhandahåller samhällsnyttigt informationsmaterial via kundtidningen Retur och er hemsida och har ett brett pedagogiskt arbete för barn, ungdomar och lärare. Anser du att er vision av att skapa världens mest hållbara region finns inom räckhåll?
Absolut. Men ordagrant lyder visionen ”Sysav vill bidra till att skapa världens mest hållbara region” och precis som det låter kan inte Sysav på egen hand skapa den mest hållbara regionen. Det krävs bland annat samarbete med andra aktörer, företag, kommuner och organisationer som arbetar för hållbar utveckling samt innovationer och information till alla medborgare. Vi måste skapa insikt om varför vi alla måste sträva efter hållbar utveckling. När vi förstår varför, och inser att vi har makt och redskap att påverka utvecklingen, är vi beredda att engagera oss. Och när vi blivit engagerade så agerar vi.
Om jag, som boende, i en av era ägarkommuner skulle be om tre enkla vardagstips för att bidra till en hållbarare regional utveckling. Vad skulle du då ge mig för råd?
- Köp bara så mycket mat som du faktiskt kommer att tillaga och äta upp. Använd så mycket ekologiska och Fairtrademärkta livsmedel som möjligt och välj många vegetariska alternativ.
- Sortera dina sopor.
- Se över ditt köpbeteende och börja med att förändra något du konsumerar mycket av. Om det är kläder, kan du svara på så många av de här frågorna du måste innan du går till butiken:
Behöver jag verkligen ett nytt plagg?
Kan jag pimpa eller laga mitt gamla plagg istället?
Kan jag förnya min garderob genom att byta plagget med en vän eller på ett klädbytarevent?
Kan jag köpa plagget second hand?
Finns plagget av ekologiskt material, är det producerat på ett hållbart sätt, och är det av bra kvalité så att jag kan använda det flera säsonger?
Som ett led i ert uppdrag att minska avfallet i regionen finansierar ni så kallade Retoykalas. Kan du berätta vad det är för något?
På Retoykalasen får barnen checka in gamla leksaker de tröttnat på i ett byteshjärta och så får de stämplar i sitt byteskort. Barnen leker sig sedan fram till ”nya” favoriter, checkar ut leksakerna och tar med sig dem hem. Retoys leksaksbytesaktiviteter är smart och kul för både barn och miljö. Hos Retoy möts barn och upplever hur kul det är att vara miljövänlig samtidigt som de lär sig om sina rättigheter genom att byta, låna, skapa och ge leksaker. Retoy sorterar även bort leksaker som kan innehålla farliga kemikalier.
Har Sysav fler pedagogiska verksamheter och kampanjer för barn och ungdomar?
Javisst. Vi miljöpedagoger pratar med tusentals barn och ungdomar varje år om hållbar utveckling. Dels kommer klasser till våra anläggningar för en föreläsning och guidad rundtur, dels är vi ute i både skolor och på gymnasier där vi håller interaktiva föreläsningar, workshops och events. Vi har pedagogiskt material för både lärare och elever på webben, www.sysav.se/skola och vi föreläser om lärande för hållbar utveckling för blivande förskollärare och grundskolepedagoger. Vi samarbetar och har även aktiviteter och events med flera andra aktörer, till exempel återSKAPA, Ung Företagsamhet, SmartMatte och Transfer. Därtill medverkar vi bland annat på InnoCarnival och Industrinatten.
Upplever ni att de barn och ungdomar som ni träffar oroar sig över klimathotet eller har de, trots dystra miljöprognoser, en framtidstro?
Det är väldigt olika från person till person. En del har framtidshopp, andra känner sig tveksamma medan vissa är mycket oroade. Vi hoppas och tror att våra föreläsningar och övningar ger ungdomarna hopp, handlingskraft samt en insikt om att de har makt att påverka och förändra. Hur jag väljer att agera spelar en stor roll för hur framtiden kommer att se ut.
Varför har ni valt att bidra till Natur & Miljöbokens utgivning?
Vi tycker att det är ett bra material för årskurs 4-6, och hoppas att det kan inspirera lärare att integrera undervisning för hållbar utveckling också i alla övriga ämnen.
